Kulturväven 2012
Vävdesign fördjupning 15hp
HT 2012
Institutionen för estetiska ämnen
Umeå universitet
Med utgångspunkt i det övergripande temat KULTURVÄVEN 2012
utforskas en egen idé som resulterar i en produkt eller gestaltning. Studenten väljer ett eget undertema och låter ett samhälleligt perspektiv vara inspirationskälla, researchar kring temat, skissar, testar och provväver för att komma fram till hur produkten/gestaltningen skall utformas. Designprocessen medvetandegörs och vägleder arbetet.
utforskas en egen idé som resulterar i en produkt eller gestaltning. Studenten väljer ett eget undertema och låter ett samhälleligt perspektiv vara inspirationskälla, researchar kring temat, skissar, testar och provväver för att komma fram till hur produkten/gestaltningen skall utformas. Designprocessen medvetandegörs och vägleder arbetet.
Anna Harrysson
Ett ljus i mörkret
Med utgångspunkt i temat Kulturväven valde jag sedan att vidare utforska vart tågrälsen leder mig. Det visade sig att rälsen förde mig mot Förintelsen. Med viss tveksamhet valde jag att fortsatta och beslutade till sist att fokusera på ljusglimtarna – de överlevande. Trots att jag har fokuserat på de överlevande – det ljusa, har ändå det mörka hela tiden funnits där, som en hela tiden överhängande skugga. Det var viktigt för mig att försöka spegla detta i min väv.
Mitt arbete har hela tiden bestått av det ljusa och det mörka, för mig är det svart och vitt. Jag har arbetat i tekniken dubbelsidig tuskaft. I och med att jag använt den bindningen vill jag visa sambandet mellan det ljusa och det mörka. De är i min väv hela tiden beroende av varandra.
Varpen är bomullsgarn och inslaget 2-trådigt ullgarn.
|
|
|
Ellinor Holmgren
Teknikens under
Jag har under mitt hantverksarbete undersökt dragrustningen till vävstolen och tekniken opphämta. Min inspiration med huvudtemat kulturväven i dagens samhälle har varit qr-koder. Frågeställningen under arbetet har varit om det är möjligt att göra ett oregelbundet mönster i en väv som väver regelbundet. Vid skissarbetet leddes jag in på andra mönster än qr-koden nämligen bomärken från hembygden och trampuppknytningar från olika vävsedlar. Opphämtan är olämplig för mönster som bildar långa flotteringar varför jag även utforskat damast. Vid vävningen i damast har jag använt mig av samma dragschema som vid opphämtan.
Vid solvningen har jag valt att solva en halva av väven i rakt genomgående medan den andra halvan är solvad i spets, detta för att kunna jämföra uttrycken de olika solvningarna ger. Resultatet är otroligt tillfredsställande.
|
|
|
Lena Jerlström
Vävd Gud
Jag har i mitt arbete frågat mina kusiner.
Hur ser din Gudserfarenhet ut?
Utifrån deras text har jag tagit vara på något konkret eller en känsla jag uppfattat i berättelsen och tolkat det i varsin väv.
Den här väven utgår från texten av en kusin som säger sig ha gått från att vara kristen till agnostiker, för att nu i praktiken nästan vara ateist. Kusinen har problem med teodicéproblemet och funderar över hur de val vi gör påverkas av den kultur vi växer upp i. En livskamrat dog våren 2012 och en romantisk/naiv tanke som min kusin beskriver det, är att de på något sätt återförenas efter sin egen död. Kusinen vill förbehålla sig rätten att få ändra sin syn på religion och gudstro.
Min utgångspunkt i väven har varit att en ateistisk livssyn borde medföra att Gud inte existerar, ett intet, ett svart hål. Utifrån tanken om en möjlig återförening efter döden finns det en glimma/strimma av hopp.
Min utgångspunkt i väven har varit att en ateistisk livssyn borde medföra att Gud inte existerar, ett intet, ett svart hål. Utifrån tanken om en möjlig återförening efter döden finns det en glimma/strimma av hopp.
|
|
|
Väven utgår från en kusin vars text tar upp funderingar på de krig som sker och har skett på grund av olika religioner, där motsättningar på grund av oliktänkande sker. Att låta ”guds vilja” vara ett skydd att gömma sig bakom ses som en verklighetsflykt och något oansvarigt.
I texten framgår att Gud, enligt kusinen, inte finns men att kyrkrummet är vackert och behagligt.
Jag tänker mig att krig handlar om motsättningar där förståelse och respekt saknas, där banden bryts. En gemensam botten vi alla lever med men där vasshet, trasighet och det brustna finns.
|
|
|
Den här väven utgår från en kusin vars text berättar om en Gudstillit, tvivel och omsorg. Om en tro där det är viktigt att den är sann och hållbar, något som genom åren har prövats och emellanåt varit ”svajigt”. I texten berättas det om ett vattenfall, om bilden på vattenfall som livgivande. En bild som säger att, kusinen som gärna öser upp vatten åt andra, kommer att bli välsignat nedskvätt själv, i det arbetet. Kusinen skriver att ”vattenfallet har blivit bilden av att det som är enkelt och meningsfullt för mig, kan vara viktigt för andra och att just det är den sortens plats som Gud vill att jag ska vara på”.
I väven har jag utgått ifrån att hitta ett skvättande, ett blänk och olika ljusa och mörka bottentoner.
|
|
|
Marion Nordqvist
Himlarand
Med temat Himlarand och bindningen Hålkrus så vill jag förmedla känslan av att se horisonten och förnimmelsen av att himlen och vattnet är sammanfogade. Det är svårt att säga vad som är vad om det inte vore för den röda solen, på upp eller nedgång. Det överlåter jag till betraktaren att avgöra. Temat tillkom då Söderhamns kommun gett skolorna i uppdrag att ge eleverna kunskap om och inblick i att de lever i en skärgårds kommun. Varpen lingarn 12/2 och till inslag har jag använt olika sorters ullgarn och lingarn. Till det grövre inslaget har jag gjort ett stränggarn av ull, lin och tunt bomullsgarn.
|
|
|
Birgitta Thorstensson
Mobbad
Jag kallar min väv 'Ensamt träd i skogen'.
Mitt arbete utgår från hur det känns för den som inte får vara med i de sociala sammanhang vi människor har i vår vardag. Att vara utstött i skolan eller arbetslivet är en tuff situation som gör ont. Det gör ont att vara mobbad.
Genom att fråga personer som varit utsatta för detta har jag fått några samstämmiga ord som jag försökt omsätta till en väv. Orden har bland annat varit ensam, hör inte dit, grått, svart, kall tomhet och det är inte mig det är fel på. Det har varit viktigt för mig att använda en enkel vävteknik då jag vill ha en kontrast till det svåra i livet och har därför valt tuskaft som med en slingerbindning gav mig en björkskog till mitt ensamma träd som är vävt i HV-teknik.
Mitt arbete utgår från hur det känns för den som inte får vara med i de sociala sammanhang vi människor har i vår vardag. Att vara utstött i skolan eller arbetslivet är en tuff situation som gör ont. Det gör ont att vara mobbad.
Genom att fråga personer som varit utsatta för detta har jag fått några samstämmiga ord som jag försökt omsätta till en väv. Orden har bland annat varit ensam, hör inte dit, grått, svart, kall tomhet och det är inte mig det är fel på. Det har varit viktigt för mig att använda en enkel vävteknik då jag vill ha en kontrast till det svåra i livet och har därför valt tuskaft som med en slingerbindning gav mig en björkskog till mitt ensamma träd som är vävt i HV-teknik.
|
|
Elsa Wahlgren
Hembygden
Åsön, eller Södermalm som den heter i dag, är min hembygd sedan ett år tillbaka. I väven har jag låtit mig inspireras av öns historia fram till dagens Södermalm, som är en av Stockholms öar mellan Mälarens och Östersjöns vatten. Munkabälte är den teknik som jag valde till att gestalta min hembygd i. Det blev tre kuddar, Skinnarviksberget, Söderkåkar och Tantolunden. Varpen är i lin och inslaget är ull och lin.
|
|
|
Ur kursplanen
Kursen Vävdesign, fördjupning 15hp har som övergripande innehåll att fördjupa och utveckla kunskaper i formgivning och vävning med ett samhälleligt perspektiv som inspirationskälla. Med utgångspunkt i ett kulturellt fenomen i samhället utforskas och utvecklas idéer till personliga uttryck där tematiska studier och processtänkande anger riktningen för genomförandet. Ett kulturellt fenomen i samhället kan t ex vara ungdomskultur, skola, historia, etnicitet, genus mm. Hantverksarbetet i kursen består av ett individuellt fördjupningsarbete inom valfri vävmetod och temat skall, tillsammans med färg, form, teknik och material, inspirera till nytänkande inom vävdesign. Arbetet redovisas i en skriftlig rapport med ett vetenskapligt upplägg samt en gemensam digital utställning.
www.estet.umu.se